24 september (måndag)

Kall morgon, bara 5 plusgrader. Fil, flingor, macka med Ålandsost.
Var tidigt ute. Glömde ändå att lägga på ett brev. Körde en omväg till jobbet; genom Täby kyrkby och Löttingelund.
Kaffe, fralla och småprat i jobblokalen. Småprat är när de små detaljerna i tillvaron ventileras.
Mer kaffe på Arninge Krog. Jag gick dit med grabbarna. Två lastbilschaufförer pratade om den annalkande vintern. Det var dags att se över utrustningen på bilarna, kolla upp däcken och lite annat.
Igår fortsatte jag läsa "Herr Gustafsson själv" av Lars Gustafsson. Kom inte riktigt in i boken. Istället gick jag ut ur den.
Förra veckan läste jag "Världarnas krig" av H G Wells. Den var på något sätt mer lättillgänglig. H G stod för Herbert George, han dog 1946.
Det är i den boken som marsianerna anfaller jorden. De behöver vårt blod för att kunna leva vidare. Dock tänkte de inte på jordens bakterieflora och dukade själva under. Så kan det gå när man gapar efter mycket.
Eftermiddagens utflykt gick till Norrsunda hembygdsgård utanför Rosersberg. Vi träffade Gunnar och Yngve som just klippt gräset runt husen. Nu drack de kaffe och åt mazariner. Trevliga killar.
Hela tiden passerade flygplanen på luftbron över våra huvuden. Ett av planen hade sex motorer, det såg ut som en militär fraktkärra.
Tillbaka till jobbet och de vanliga rutinerna. N sa att hon just börjat läsa "Stiftelsen" av Isaac Asimov. Det är ju en klassiker inom SF-litteraturen men jag har inte läst någonting av författaren ifråga. Kanske en brist? Fortfarande är det så att jag bara vill läsa böcker som jag redan har läst. De av Hammond Innes till exempel, äventyrsromaner med överdådiga naturskildringar.
Innes skrev förresten ofta om havet, gammal sjöofficer som han var. I jobbets slutminuter citerade jag Geijers klassiska dikt "Nyårsdagen 1838", den som börjar med orden: Ensam i bräcklig farkost...
En arbetskamrat började då berätta om en vådlig seglats på Östersjön där deras båt tog in mängder av vatten men där läckan lyckades tätas med hjälp av en selleri. Ibland står lyckan den djärve bi. Har man bara en grönsak redo kan ingenting hända.
Klockan 19 är det redan mörkt, temperaturen är åter nere på 5 plus. Tänker på hur mörkt det måste ha varit runt barndomshemmet på 1950-talet. En ynka lampa lyste svagt från farstubron. Man fick treva sig fram på väg till dasset. När snön kom blev det lite lättare.
Men det var då. Nu är det mycket ljusare och tillståndet i världen går mot en all-time high. Vi kan med tillförsikt se an morgondagen. Det finns helt enkelt ingenting att oroa sig för.
Möjligen om man reste till Kina och promenerade ut på en nybyggd bro men hur ofta gör man det?
De har sitt därborta och vi har vårt här.

20 september

Kallare i morse. Läste tidningen, åt yoghurt. Grekiskt lantbröd med emmentalerost. En gång har jag besökt Grekland, det var i september 1983.
Åker under den nya järnvägsbron. Nästa år ska ännu en byggas. Nu ser omgivningen ut som ett bombnedslag, det verkar obegripligt hur allt ska kunna ordnas upp.
Kaffe och småsnack på jobbet.
Jag har precis börjat läsa Lars Gustafssons "Herr Gustafsson själv". Huvudpersonen har just landat i Berlin, han är mycket trött. På planet har han träffat en fascinerande, rödhårig kvinna, hon heter Hanna von Wallenstein.
Boken kom ut 1971, då var jag 22 år och läste svenska på universitetet.
Vi åker ut och samlar in återvinningsmaterial som sedan läggs i olika containrar. Efter det en promenad i Lövsättraskogen. Entusiaster har byggt en paintballbana. Den har beskrivits i negativa ordalag i lokaltidningen, många vill jämna den med marken.
Vi möter en man och en kvinna med varsin svampkorg. Kvinnan säger att vi har träffats tidigare, det var för ungefär ett år sedan på samma plats. Kanske har hon rätt, jag vet inte.
Till lunch; farmarbiff med tärnade rotfrukter.
Jag lånade en bok på biblioteket om Stockholms 100 T-banestationer. Min dröm är att besöka alla dessa under en dag. Är det möjligt? Javisst, allt är möjligt för den handlingskraftiga människan.
Efter jobbet handling på Lidl. Letar efter den utannonserade fläskläggen men den är slut. Fler läggar kommer in i morgon, säger den grisköttsansvarige.
Hem till raggmunk och bacon. Fyller på med några prinskorvar och stekta ägg.
Vi ser en dokumentär på TV. En kvinna sägs ha begått självmord men misstanken finns att det är hennes man som har mördat henne. Han hävdar själv sin oskuld men blir dömd till 65 års fängelse.
En kraftig regnskur avslutar dagen. Det smattrar mot taket. Någonstans inomhus är vi alltid tillsammans. Erik Lindegren skrev de orden. Han var en storvuxen poet med ett nästan indianskt utseende, född i Luleå och död i Stockholm.
Frid över hans minne och över alla andras också.

10 september

Varm morgon, 13 grader. Hösten lyser.
Fil. Macka. Tidningen. Den heliga treenigheten. En del kanske skulle lägga till kaffe men då blev de ju fyra.
Kanske blir de svenska journalisterna i Etiopien frigivna i morgon. Det har antytts så.
Iväg till soptippen med trädgårdsavfall; fyra plastsäckar plus ris i buntar. Dessutom några gamla täcken och filtar som slitits ut av alltför mycket sovande.
På jobbet 07.50, trycker på kaffebryggaren. Röd lampa börjar lysa. Det är som i ett kärnkraftverk när något går fel.
Jag vill gärna besöka Orkney och Shetland men hur ska jag ta mig dit?
Den gamla tidens glödlampa har nu helt slutat säljas. Det fanns dock ett lager på Ö&B men det gick åt direkt.
"De nya lamporna är ju helt värdelösa", sa han i kassan. Håller med. En lampa ska väl för fan lysa direkt, inte ta en timme på sig innan full ljusstyrka uppnåtts.
Denna måndag kommer att bli fin. Sensommar eller tidig höst? Spelar ingen roll vilket.
Grillning vid Gustaf Frödings staty på Djurgården. Inte vid, i närheten av densamma.
Cirka 75 meter ifrån den ligger ett litet lusthus. Utanför det sitter vi med våra tjockkorvar. Engångsgrillen brinner "så där" men korvarna blir ändå varma. Många joggar eller promenerar förbi längs kanalen.
Hem genom Stockholm som är just Stockholm och ingen annan stad. Eken kallas den också. Eller "städernas stad". Eller "Nordens Venedig".
Köpte en LP med Olle Adolphsson på loppis, den heter "En stol på Tegnér". Ska lyssna på den vid tillfälle.
Kalvsylta till middag. Den är inköpt hos Svartrökarna och innehåller äkta kalvkött. Vanliga syltor gör inte det.
Så småningom tar även denna dag slut och då drar vi något gammalt över oss.
Lika bra är det.
Vad skulle vi förresten annars göra?