Stannar i Vagnhärad. Först in på fd Pressbyrån men inget kaffe där.
Istället Trollets konditori med sina runda kardemummabullar av kringeltyp. Tre damer sitter vid nästa bord, de pratar om cykelturer till Trosa. Sträckan har blivit lite för lång, förr gick det bättre.
På väggarna svartvita fotografier.
Kör vidare. Bilen känns fin nu med nya däck. Skulle ha varit B F Goodrich men blev Kuhmo. Dammsög bilen igår och satte på ny klädsel. Nästan lite överdrivet.
Två namn: Uppsa kulle och Runtuna.
Framme i Nyköping, styr mot Lidl. En elektrisk grill inköps. En ångermånad plus tre års garanti. Bussigt. Vid eventuella fel går grillen att lämna in i vilken Lidlbutik som helst. Ännu bussigare.
I Nyköping talas rikssvenska. Staden är känd för det. Samt för gästabudet. Birger var hård mot bröderna, skoningslöst lät han dem försmäkta.
Jönåker, varför inte?
Stigtomta. Ulf Peder Olrog var därifrån. Det var han som sköt gökar med luftvärnskanon. Och sålde konserverad gröt. Till slut orkade han inte längre och gick igenom isen.
Jag kommer på att jag är tacksam mot min mamma. På morgonen den 24 november 1948, missar hon trådbussen med destination Stora Essingen. Strax efter åtta kolliderar den med en lastbil och störtar ner i vattnet, 11 passagerare omkommer.
Det där har jag inte vetat något om förrän min moster nämnde saken som i förbigående. Hon gjorde det för några år sedan.
Min fjärde bloggbok kommer snart ut. Jag har idag haft en intensiv mejlkontakt med förlaget. Personerna där var utomordentligt tillmötesgående.
Stekt falukorv på Stavsjö Krog. Mycket gott. Jag fotograferar tallriken och skickar ut den på Facebook. Skriver också en kommentar men blir plötsligt osäker på om Stavsjö ligger i Sörmland eller Östergötland. Troligen på gränsen.Kollar senare, det lär ligga i Östergötland men mycket nära Sörmland.
Ser en spårvagn inne i Norrköping men hinner inte få upp kameran, den ligger i jackfickan.
Längre fram är Göta Kanal åter vattenfylld. Man har vridit på kranen. Söderköping är en vacker stad. I ett av gatuköken säljs raggmunk med fläsk, en specialitet.
Resans sista del går så snabbt att man knappt hinner blinka. Sticker in på Hemköp och köper långa tandpetare, de ska vara till lördagens snittar.
Ännu en resa söderut är fullbordad. Nu kommer natten smygande, slänger upp sin mössa på hatthyllan och slår sig ner i TV-fåtöljen. Först i morgon bitti reser han sig upp och försvinner.
Han säger varken "goddag" eller "adjö" men varför skulle han det? Det är ju heller inget som vi förväntat oss.
